Välmående träd – med hjälp av växtbäddar

Säg Björn Embrén och de flesta som intresserar sig för träd i stadsmiljö tänker direkt på träden i Stockholm och vilket lyft träden fått bland asfalt och betong.

En mängd olika platser runt om i Stockholm är extrema miljöer för träd. Detsamma gäller i många andra städer med mycket hårdgjord yta. Här finns kanske bara ett planteringsdjup på 50 centimeter eller till och med ännu mindre. Omgivningen i marken är full avledningar och packad jord.

Då gäller det att tänka till och planera för att få till ett så bra förhållande som möjligt. Att träden bara lever i några år eller kanske lite längre är ett stort resursslöseri.

– Det gäller att förstå problematiken, som alltid funnits där, konstaterar Björn Embrén som har sin arbetsplats på Trafikkontoret i Stockholm stad. Han kom hit från Peab i början  på 2000-talet. Runt om i staden såg han mängder av träd som inte mådde bra. De hade dålig tillväxt, döda grenar och kort livslängd.

Tog fram egen modell

Vid ett studiebesök i Holland kom han i kontakt med metoden att använda skelettjord för att bygga upp en bra växtbädd för träden. Där användes slaggsten i växtbäddarna. – Jag såg vilken otrolig effekt det fick och att rotsystemet utvecklades, säger Björn. Han tog med sig influenser från denna metod hem och tillsammans med sina kolleger påbörjade de arbetet med att ta fram en egen modell.

– Den första ritningen på en växtbädd gjorde vi 2003 och den har sett ut så sedan dess, tillägger han. Utvecklingen av den nya tekniken har nu spritt sig ut över världen. Resorna har gått till både USA och Europa för att berätta om växtbäddarna och Stockholms stads arbete med att få fler och välmående träd. Men många stadsplanerare har också fastnat för tekniken som dessutom bidrar till dagvattenlösningar.

– Det har blivit ett antal 1 000 träd under de senaste tio åren, säger Björn och berättar att det tog sin tid att få medel till arbetet och de styrande att förstå problemet.

Bok om växtbäddar

Vad är då framgången med växtbäddarna i Stockholm stad? Framförallt handlar det om att få syretillförsel till trädens rotsystem. För täta markbeläggningar och en stor variation på strukturen i markens profil bidrar till syrebrist och koldioxidförgiftning av trädrötterna. I handboken ”Växtbäddar i Stockholm stad” beskrivs växtbäddarna i detalj och eftersom den finns på internet är det bara att hämta hem den och ta lärdom. I boken finns både information om växtbäddar i olika miljöer, nyplantering, växtbäddsrenovering, skötsel och exempelsamlingar av olika slag med typritningar. Trädplanteringar i staden kan både vara enkla och komplicerade beroende på var träden står. I en park är det inte lika avancerat att få ett träd att trivas då där ofta finns en fungerande struktur på jorden. Träd i hårdgjord yta, där trafiken ofta ska samsas med grönska är tuffare. Här krävs speciella insatser som växtbäddar med skelettjordar.

Skelettjord – vad är det? 

Det är enkelt uttryckt en jord med grov ensartad makadam, 100–150 millimeter. Skelettet innehåller cirka 30 procent hålrum som är fyllda med luft samt fuktighets och näringshållande växtjord. Den spolas ner genom stenarna i flera omgångar så att bergkrossvolymen blir mättad. Om den befintliga jorden är lerig gäller det att ha koll på lerhalten i växtjorden som spolas ner så att inte lerhalten blir för hög.

Skelettjorden gödslas med långtidsverkande gödsel och det sker i samband med utläggning av skelettjord. Som avjämning mot skelettjorden läggs ett luftigt bärlager som komprimeras med markvibrator. På detta läggs en geotextil och därefter avslutas det med stenplattor eller annan överbyggnad. Detta är det traditionella sättet som Stockholm stad arbetat efter i tio år. Men de senaste två åren har de alltmer börjat använda biokol vid plantering av träd. Fler och fler testar denna teknik som långt ifrån är ny. Redan för tusentals år sedan användes den av Amazonas indianer när de tillverkade så kallad ”terra preta”, svart jord av den urlakade och näringsfattiga jorden i regnskogarna. Det har på många andra håll och i alla tider använts som jordförbättring.

Olika jordblandningar

Björn menar att biokol i växtbäddar kan öka möjligheten att leda ner dagvatten i växtbäddarna på ett säkrare sätt. Det fungerar helt enkelt som ett filter för näring och föroreningar som kan följa med dagvattnet. Belastningen på dagvattensystemen minskar samtidigt som grundvattensänkningar motverkas och det blir mindre föroreningar.

Den senaste tekniken, som används i Stockholm, går ut på att de lägger ett lager med krossad granit, 32–63 millimeter, som är mixad med tio procent gödslad biokol, i växtbädden. Den får ersätta jorden och bärlagret.

– Vi gör en massa försök med olika jordblandningar för att hitta alternativ till färdigt jordmaterial, berättar Björn. Vissa jordblandningar har de redan testat i olika planteringar, bland annat perennplanteringar som både har biokol och pimpsten i jorden. Några av dem är Björn mycket nöjd med. Dessutom slår resultaten när det gäller trädplanteringar det mesta, enligt Björn. Tillväxten är minst sagt mycket god.

Which country site would you like to visit?