Skillnad på jord och jord

Hasselfors Gardens jordar är tillverkade och skiljer sig därför en del från naturligt bildade jordar. I de tillverkade jordarna blandas sand och lera och berikas med organiskt material från torv och kompost i proportioner som är lämpliga för det specifika användningsområdet.

Hasselfors Gardens jordar kan delas upp i två kategorier; torvbaserade odlingsjordar och mineralbaserade anläggningsjordar. Den torvbaserade odlingsjorden är luftig och lucker och torven ger jorden viktiga vatten- och näringshållande egenskaper. Anläggningsjordarna behöver vara stadigare, dvs. tyngre och tätare, för att ge stadga till större växter och eftersom mineralpartiklarna inte bryts ner så sjunker och förändras inte jorden så mycket över tid. På så sätt blir anläggningsjorden mer lik den jord som man finner ute i naturen.

Hasselfors Gardens jordar är tillverkade för att skapa växtbäddar som fungerar i många år framåt. Växtjorden är växtbäddens översta skikt. Här finns de flesta av växternas rötter och den största delen av markens mikroliv. Mineraljorden är det lagret som läggs under växtjorden i växtbäddar för träd när ny jord påförs i hela profilen. När mull bryts ner förbrukas syre och om detta sker där syretillgången är begränsad kan det bildas syrefria förhållanden i marken. Syretillgången minskar med markens djup och eftersom mineraljorden ligger djupt ner i profilen ska mullhalten vara låg i det skiktet för att undvika att syrebrist uppstår. Terrassen är det jordmaterial som finns på platsen från början. Om jord påförs är terrassen det som ligger under den påförda jorden.

Kornstorlek

Storleken på jordens mineralpartiklar, kornstorleken, varierar över ett vitt spann från de allra minsta lerpartiklar, osynliga för ögat, till block och sten. De flesta jordar består av en kombination av olika kornstorlekar men det förekommer till exempel rena sandjordar. I lerhaltiga jordar bildas aggregat och spricksystem. Aggregaten gynnar den närings- och vattenhållande förmågan och spricksystemet förser marken med luft. Sandjordar karaktäriseras av att de är vattengenomsläppliga och magra jordar.

Det är viktigt att kornfördelningen är homogen genom hela växtbädden för att vatten och luft ska kunna passera obehindrat. Om det finns packade eller avvikande lager i växtbädden hindras vatten från att röra sig upp från den fria markvattenytan under torra perioder vilket leder till vattenbrist hos växterna. På samma sätt kan vatten bli stående och fylla upp alla porer då vattnet hindras röra sig nedåt i markprofilen och då kan växten drabbas av syrebrist.

Siktkurvor

I jordprovsanalyser brukar jordens sammansättning beskrivas i en kornfördelningskurva i ett siktdiagram. I en kornfördelningskurva läggs de olika partikelgruppernas procenttal ihop, dvs. det är en kumulativ procenttalskurva. I AMA Anläggning finns ett flertal siktdiagram för jordar för olika ändamål. Enligt AMA tillåts en viss variation i jordsammansättning och man har därför tagit fram en övre och en undre gräns. För att avgöra om en jord är lämplig att använda för anläggning jämförs analyssvaret med de kornfördelningskurvor som finns i AMA. Jordens kornfördelningskurva ska då ligga inom de övre och undre gränserna. Hasselfors Garden har flera jordar som följer AMA:s förslagna siktkurvor. Förutom sk. AMA-jordar har Hasselfors Garden många specialjordar som inte är beskrivna i AMA.

Vattenfyllda och luftfyllda porer

De minsta porerna, mikroporerna, innehåller alltid vatten men det är så starkt bundet att växterna inte kan ta upp det. De mellanstora porerna, mesoporerna, innehåller det vatten som växterna kan ta upp. De allra största porerna, makroporerna, innehåller antingen markluft eller dränerbart vatten. Eftersom vattnet i dessa porer snabbt dräneras bort har växterna begränsad nytta av vattnet i makroporerna. I en jord med bra struktur finns en balans mellan dessa porstorlekar som gör att växterna hela tiden har tillgång till luft och vatten. Växtbäddens fysikaliska funktion är att den dels ska kunna behålla ett tillräckligt vattenmagasin mellan bevattningstillfällena eller regnperioderna, och dels kunna dränera bort överskottsvatten vid regn eller snösmältning.

Markens mikroliv

Även markens mikroorganismer är viktiga för markens struktur. När de bryter ner organiskt material frigörs ämnen som klistrar ihop jordens lerpartiklar och bildar aggregat. Vid nedbrytningen förbrukar de syre och koldioxid avges. Förutom en god syretillgång behöver mikroorganismerna näringsämnen, en lagom temperatur och fuktighet.

pH

Jordens pH anger om jorden är sur, neutral eller basisk. Ju lägre pH jorden har desto surare är den. De flesta växter trivs bäst i jordar med pH mellan 5,5 – 6,5 men det finns de som trivs i surare miljöer, t ex. rhododendron, och de som är anpassade till mer basiska miljöer. Jordens pH påverkar tillgängligheten av markens näringsämnen. Vid pH lägre än 4 och högre än 8,5 är många näringsämnen fastlagda och otillgängliga för växterna. Vid låga pH-värden blir vissa ämnen mer lösliga och kan uppträda i växtgiftiga koncentrationer. För att höja jordens pH kan man kalka den. Om man istället vill sänka jordens pH kan naturtorv blandas in och på kemisk väg kan detta göras med aluminiumsulfat.

Näringsämnen

Växternas näringsämnen delas upp i makro- och mikronäringsämnen. Makronäringsämnena är de som växterna tar upp större mängd av som kväve, fosfor och kalium. Mikronäringsämnena tas upp i mindre mängd och är till exempel järn mangan och koppar. Den största delen av näringsämnen tas upp av rötterna från markvätskan och transporteras vidare upp i växten. En viktig del av växternas näringsämnen kommer från mikroorganismernas nedbrytning av organiskt material. Det tar tid att bygga upp markens mikroliv och därför ska nyanlagd jord gödslas.

Which country site would you like to visit?